Sveriges ekonomi

Om man ska diskutera begynnelsen av Sveriges ekonomi – dess förutsättningar, dess uppkomst och utveckling. Kommer man osökt in på nationalekonomins område eftersom det är Sveriges ekonomi som artikeln kommer att berätta om. Idag är det staten som är ytterst ansvarig för landets ekonomiska styrning. Genom riksbanken och dess bestämmande av styrräntan. Innan man går händelserna i förväg kan det vara på sin plats att ge läsaren en kort historik om nationalekonomins uppkomst i Sverige.

Kungen, skatterna och handel

Innan staten blev styrande över skatterna, handel och ekonomin var det Sveriges konung som genom de fyra ständerna – skötte och lagstadgade om rikets ekonomiska förutsättningar. Precis nu som då – var den stora frågan gällande skatterna. Folkets missnöje bredde ut sig om skatterna ansågs vara för höga. Andra aspekter av missnöjet var om skatterna inte stod i paritet med kungens utlovande av trygghet, militärt försvar samt lag och ordning. Mycket av den problematiken – hur den svenska ekonomin skall fördelas och spridas för att optimera tillväxt och välfärd ser vi även i dagsläget. Men vad var det som försköt den ekonomiska makten över ekonomin från kungen och in mot den svenska staten? Historiskt kan man spåra tre markanta processer som leder mot en allt starkare svensk stat.

Industrialisering, demokrati och ekonomi

Industrialiseringen innebar att nya grupper i samhället började uppkomma. Sverige fick ett klass samhälle bestående av, arbetarklass medelklass och överklass. Gruppernas olika ekonomiska förutsättningar skiljde sig och övergick under senare delen av 1800-talet till att bli en politisk och demokratisk fråga. Lönearbete, rättvisa och rösträtt blev sammankopplade i den svenska politiska debatten. Alltfler grupper i samhället ville ha en politisk representation – och så även kvinnorna. Efter den första allmänna rösträtten 1921 gällande både män och kvinnor förändrades synen på demokratin och vilka den skall inbegripa. Och efter andra världskrigets slut innehade Sverige alla förutsättningar att utvecklas och skapa en ekonomisk tillväxt. Flera länder i Europa var sönderbombade och hade inte alls de förutsättningarna som Sverige nu kunde se fram emot. Framtidsutsikterna var ljusa och till stora delar beroende på det faktum att Sverige aldrig deltog i andra världskriget. Under 50-60-70 talet kom en allt större del av den svenska befolkningen att arbeta – båda kvinnor och män. Tack vare ett bra försäkringssystem med pappaledighet, mammaledighet och med ett gemensamt ansvar över barnen kunde fler komma ut i arbetslivet. Även arbetskraftsinvandringen under perioden gav den svenska ekonomin rejält med luft under vingarna.

Ekonomiska kriser

Få glömmer väl 90-tals krisen i Sverige när – Riksbanken chockhöjde räntan till 500%. Den utläsande faktorn till krisen var fastighetsspekulationer. Kan vara bra att minnas nu när fastighetspriserna skjutit i höjden de senaste 15 åren. Räntan har inte höjts nämnvärt och det kan i sig vara ett tecken på att en spekulationsbubbla uppkommer – alltfler svenska hushåll innehar höga belåningsskulder på framförallt sitt boende. Inget vet riktigt när, om eller hur en ekonomisk kris utbryter – dock vet ekonomerna att den för eller senare alltid kommer. Det som motsäger spekulationen på bostäder är att majoriteten som belånar till sitt boende faktiskt bor i sina fastigheter. Och inte investerar och spekulerar på bostadsmarknaden.